Trodde den logiska hjärnhalvan och den känslomässiga hjärnhalvan hade kommit överens, men nej. Den känslomässiga hjärnhalvan fick idag för sig att den ändrade sig, allt är inte så frid och fröjd som den logiska hjärnhalvan tyckte det skulle vara. Problemet är att jag har gått och fått en tonårsförälskelse, eller fått och fått, jag har haft den ett tag. Och 99% av tiden så har jag lyckats lura mig själv att den logiska delen i mig styr och att jag har glömt och gått vidare.

Men nej, lite då och då blir jag påmind om hur det egentligen är. Men hur ska jag få bort den? Det är ju inte så att jag får något gensvar från förälskelseobjektet, det är ju helt tvärt om, han är inte intresserad. Vilket gör att det är den tråkiga delen av en tonårsförälskelse som jag får genom leva om och om igen. Men det verkar som jag inte kan resonera med mig själv, att en så enkel sak kan vara så svår.

Alla relationer kräver en "and" relation, men jag verkar bara hitta "xor" relationer, antingen är jag kär eller så är den andra parten det, aldrig båda samtidigt. Att det sen verkar näst intill omöjligt att känslomässigt släppa, att glömma gör ju allt desto svårare. Så har ni några tips om hur man kan glömma och gå vidare så uppskattas de, börjar i känslan nästan känna mig som en "stalker", det är inte så att jag sitter och väntar utanför hans port, eller ringer dygnet runt(eller ringer alls), men det skulle vara skönt att slippa känna så här. Han är ju inte intresserad!

Nää, nu ska jag sluta älta, men om ni har ett bra tips... Kram