Jag har haft turen att under det senaste året/åren, träffa och åter träffa en massa goda vänner. Lite då och då gör dom sådana där saker som värmer ens hjärta, kan vara en tanke, en kram när man behöver det eller säga saker som verkligen kommer från hjärtat. Jag försöker vara som dem, försöker visa för dom hur mycket jag tycker om dom, finnas där för dom när dom behöver mig. Jag har på senare tid börjat förstå hur mycket de betyder för mig, hur mycket jag älskar dem och hur mycket mindre människa jag skulle vara utan dem.

När de inte är här saknar jag dem, saknar att prata med dem, saknar att höra hur deras dag varit och vad som händer i deras liv. På grund av dem är jag en bättre människa. En god vän förlåter en för ens snedsteg, om dom är tillräckligt små, en god vän lär sig även av sina misstag och gör inte om dem. En gång är ingen gång om man lär sig av misstaget och om misstaget inte gör att man inte kan lita på varandra längre. Två gånger är två gånger för mycket, om man inte lär sig av första misstaget varför ska då vännen lita på en längre.

Jag är kickass på grund av mina vänner, utan mina vänner skulle jag bara vara en ensam nörd som tror lite för mycket om sig själv. Mina vänner håller mig nere på jorden, ger mig en bra tro i mig själv inte en uppblåst en. Jag är egentligen en arrogant skitstövel, men mina vänner finns där för mig, gör mig till den inte lika arroganta skitstöveln jag är. Så avslutningsvis, jag älskar mina vänner, jag hoppas dom vet det, att dom vet att jag finns där för dom både i regn och sol.

Nää, dags att sova, massor med bamse kramar till er allihopa därute.